Jag studerar litteratur och det blir lätt att man börjar analysera och dissekera allt ner i minsta detalj. Därför tycker i alla fall jag att det kan vara skönt att ibland bara läsa för ”nöjes skull”. Att inte nödvändigtvis, på död och pina, behöva förhålla sig kritisk till en text, att inte se texten genom genusglasögonen att läsa det som brukar kallas skräplitteratur, populärlitteratur – det som inte anses lika ”fint” som viss litteratur skriven av de stora författarna. Dock vill jag hävda att det inte finns ful eller fin litteratur, men det är jag det.
Vad är nöjesläsning för dig?