Samma sak som vanligt

Vårterminen drog igång igår och när jag gick och lade mig igår så fanns den där välbekanta känslan av ångest i bröstet. Du borde gjort mer, du borde lånat böckerna, suttit fler timmar och pluggat och helst skrivit klart alla tentorna och gjort klart alla kurserna och VARFÖR har du inte gjort det?!”. Trots att jag mycket väl vet att nej, det är helt och hållet omöjligt att faila vårterminens alla kurser allra första dagen. Men det går på automatik det här med rädslan att misslyckas. Skitstörigt.

Lugnet före vårstormen

Har ett par lugna dagar nu innan vårterminen drar igång på måndag. Planeringen ska sättas, städning göras och rutiner börja matas in. Vad kan göras bättre än förra terminen? Det blir mer litteraturkurser i vår i alla fall och lite programmering bara för skojs skull. Det ska bli intressant. Så självklart sitter jag mest och tittar på tv och Youtube occh spelar The Sims 4. För det har jag tid med just nu. Så kan det vara ibland med.

Fredagen den 13:e

God förmiddag and all that jazz,
jag hade tänkt skriva ett inlägg om att jag nu tror jag är klar med höstterminen. Peppar, peppar. Om jag inte behöver göra omtentor eller något sådant. Det vet jag inte ännu. Men sedan insåg jag att det är den 13:e idag och på dagen 11 månader sedan raring lämnades oss och reste vidare. Och det känns, det gör det och det kännas ännu mer nästa månad när det är ett helt år som gått. Vart har tiden tagit vägen? Ja, jag är i alla fall glad att det är rollspelskväll ikväll.

Då var det helg då

Efter en kväll i goda vänners sällskap och ett besök i Västmark och en vild katt som levt om halva natten när man kom hem igen så har jag nu vaknat till liv igen.

Ute skiner solen, jag tittar på julkalendern och ska börja planera helgens sysslor. Woho!

Det kallas tvivel, det där som stör…

Idag är tredje dagen på höstterminen och jag har redan hunnit med att haft ett par dagar med någon slags obestämd men ganska överväldigande ångest. Mina små mentala demoner som jag dömt till ångesthamstrar har varit helt sjövilda och bestämt hävdat att jag kommer faila mina studier, att jag inte komma finna och/eller kunna ta hand om en ny liten katt och att mina planer på att hälsa på en vän är dömt till katastrof redan på förhand. Inte speciellt rationellt, men rädslor är sällan det.

Så därför gör jag mitt bästa att motverka dessa genom att skriva om dem, själv hävda att nej det är tämligen orimligt att man skulle faila sina studier redan första, eller andra dagen, prata med min vän Y om saken och intala mig själv om att vill inte folk att jag ska träffa mig, eller att jag ska hälsa på så kommer de förhoppningsvis säga det.

Jag har dessutom tittat genom vad kurserna innebär att jag ska göra och gjort en del småsaker idag och det borde väl stilla oron en smula i alla fall. Att jag gjort det jag ska. Det blir bra det här.