Pokemon Go cirka ett år senare

Den 16e juli 2016 började jag spela Pokemon Go. Idag, 2.015.255 xp senare, spelar jag fortfarande. Jag har mycket att tacka denna Pidgey för min ‘framgång’ i spelet. För det är det jag gjort allra mest under det här året, malt ner dem till godis och evolvat fler än jag kan räkna.

Men det har varit värt det ändå kan jag tycka, för igår nådde jag äntligen level 30.

The Sims 4 – Årstiderna

Har vid det här laget hunnit spela en del The Sims 4 sedan jag införskaffade det vid jul, som julklapp åt mig själv.

Detta är mitt senaste projekt i spelet, de fyra årstiderna. Fyra tonåringar ”på rymmen” som ska försöka att överleva på vad naturen ger dem. Kommer berätta mer om hur jag tänkt mig i kommande inlägg.

Först ut har vi Dreamy Spring. Dreamy tycker om att samla på saker, allt ifrån grodor till intressanta stenar, fossiler osv. När hon inte pysslar med det tycker hon om att spela piano och måla tavlor.

Liliac Summer. Liliac tycker om att odla alla de olika sorters frön hon kommer över. Hon och Dreamy kommer ha trevligt på sina små expeditioner. Liliac tycker även hon om att måla och hon spelar gitarr.

Misty Autumn. Mistys största nöje här i livet är att fiska. När hon inte fiskar så spelar hon fiol och målar.

Snowy Winter. Snowy skiljer sig lite ifrån de andra eftersom hennes mål i livet är att laga gudomlig mat. När hon inte gör det så tycker hon om att måla, skriva & läsa böcker.

Fredagen den 13:e

God förmiddag and all that jazz,
jag hade tänkt skriva ett inlägg om att jag nu tror jag är klar med höstterminen. Peppar, peppar. Om jag inte behöver göra omtentor eller något sådant. Det vet jag inte ännu. Men sedan insåg jag att det är den 13:e idag och på dagen 11 månader sedan raring lämnades oss och reste vidare. Och det känns, det gör det och det kännas ännu mer nästa månad när det är ett helt år som gått. Vart har tiden tagit vägen? Ja, jag är i alla fall glad att det är rollspelskväll ikväll.

Veckans besök i Västmark

Igår var det rollspelskväll i vanlig ordning och vi lyckades nog bara nästan välta världen igen. Det är alltid lika trevligt att sluta med att man stor framför en stor, tämligen mäktig figur som har en hel arme av odöda i ryggen stående framför en. Det här blir intressant att fortsätta med. Min roll kanske dör igen? Det var ju ett tag sedan sist.