Fredagen den 13:e

God förmiddag and all that jazz,
jag hade tänkt skriva ett inlägg om att jag nu tror jag är klar med höstterminen. Peppar, peppar. Om jag inte behöver göra omtentor eller något sådant. Det vet jag inte ännu. Men sedan insåg jag att det är den 13:e idag och på dagen 11 månader sedan raring lämnades oss och reste vidare. Och det känns, det gör det och det kännas ännu mer nästa månad när det är ett helt år som gått. Vart har tiden tagit vägen? Ja, jag är i alla fall glad att det är rollspelskväll ikväll.

Ja, vad säger man…

Under de sista skälvande minuterna av november 2016 sitter jag och har precis gjort kattlådan, för sådant måste göras ibland, och har lämnat in en uppgift till skolan. Den andra på mindre än en vecka. Jag tror helt enkelt att jag firar detta med att gå och lägga mig tidigt. Det känns som en genomarbetad plan och imorgon börjar min adventskalender här på bloggen.

Godnatt på er.

Två dagar senare

Vädret är fortfarande så himla deppigt. Jag får noll energi av det utan går mest omkring inne i något slags halvmörker tills det är dags att tända lamporna på kvällen.

Igår flyttade jag Khaleesis katträd till balkongdörren så att hon kan sitta och titta ut. Det verkar hon uppskatta.

I övrigt har jag deadline på söndag som jag ska sätta tänderna i. Hm, nog bäst att göra en lista på saker att göra så att de dels blir gjorda och dels att jag ser att jag gör något om dagarna. Så lätt att man inte ”ser” det annars tycker jag.

Dags att sätta fart. Over and out.

Det kallas tvivel, det där som stör…

Idag är tredje dagen på höstterminen och jag har redan hunnit med att haft ett par dagar med någon slags obestämd men ganska överväldigande ångest. Mina små mentala demoner som jag dömt till ångesthamstrar har varit helt sjövilda och bestämt hävdat att jag kommer faila mina studier, att jag inte komma finna och/eller kunna ta hand om en ny liten katt och att mina planer på att hälsa på en vän är dömt till katastrof redan på förhand. Inte speciellt rationellt, men rädslor är sällan det.

Så därför gör jag mitt bästa att motverka dessa genom att skriva om dem, själv hävda att nej det är tämligen orimligt att man skulle faila sina studier redan första, eller andra dagen, prata med min vän Y om saken och intala mig själv om att vill inte folk att jag ska träffa mig, eller att jag ska hälsa på så kommer de förhoppningsvis säga det.

Jag har dessutom tittat genom vad kurserna innebär att jag ska göra och gjort en del småsaker idag och det borde väl stilla oron en smula i alla fall. Att jag gjort det jag ska. Det blir bra det här.